Okej, jag medger att rubriken är lite väl magstark, kanske rentav vilseledande. Men något kul skall väl vi futsaltränare ha när vi sätter rubriker? Dessutom klickade du ju, så då är halva syftet nått. Om inte annat kommer ni förstå vad jag är ute efter snart.

I de senaste blogginläggen har jag berört mycket kring spelidé, ledarskap, träningsplanering och dylikt, men nu är tanken att jag skall skriva en del om taktik.

Som ni säkert känner till är taktik en viktig del i så gott som all bollsporter, men kanske än viktigare inom futsal. Lars Ternström (framtida förbundskapten?) sade på en tränarutbildning att det sällan är de lagen med bäst teknik som vinner serier, utan de som är bäst taktiskt skolade. Onekligen är det så att du kan komma långt på en välanpassad taktik, så länge dina spelare följer idén.

* * * * *

Först ut i denna taktikserie är en av säsongen stora besvikelser – IFK Göteborg Futsal.

Nämnda Ternström lämnade laget inför säsongen, men det ändrade ändå inte färdriktningen för storlaget från Göteborg. Det har varit en illa dold hemlighet att klubben har velat utveckla sitt spel mot det mer proaktiva hållet – Det vill säga ett spel mer byggt kring egen speluppbyggnad där laget skall dominera matchbilden blandat med ett högt och aggressivt försvarsspel. Detta till skillnad från mot hur trenden har varit de senaste säsongerna inom svensk futsal, där välorganiserad lag med en tydlig kontringsidé ofta gynnats.

Innan vi kommer igång ordentligt med den taktiska analysen skall vi kika lite på hur tabellen i SFL Södra, där IFK Göteborg Futsal ingick, slutade.

Som ni kan se landade de regerande svenska mästarna på en femteplats. Det som är intressant för oss att kika på är målskörden. Laget släppte in 47 mål, bland de bättre i serien även om det inte är någon anmärkningsvärt bra siffra (ett topplag bör ligga på under tre insläppta per match, så till vida en inte gör som Borås AIK och gör i princip hundra mål per säsong).

Det är dock de gjorda målen som sticker ut. 59 gjorda mål på 14 seriematcher, vilket ger ett snitt på 4,21. Det låter inte så farligt, men då skall vi komma ihåg att IFK Göteborg Futsal gjorde 12 mål mot avslaget motstånd i form av Torslanda IK samt överlägsna (underlägsna?) jumbon FC Mellerud, där IFK gjorde 15 mål. Tar vi bort dessa två sistnämnda målfester, som var lagets två sista matcher för säsongen, landar målsnittet på 2,28 mål per match. Med andra ord är de 59 målen ovan glädjesiffror. Inte särskilt imponerande för ett lag som vill bygga sitt spel på att äga matchen.

* * * * *

Vad var det då som gick snett för IFK Göteborg Futsal säsongen 2016-17?

Försvarsspelet var OK, även om det finns utrymme för förbättring där också. Men det var anfallsspelet där maskineriet verkligen hackade och som jag tittat lite närmare på. Jag har gått i genom IFK Göteborgs Futsals matcher och tre saker slår mig – Ytor, passningsvinklar och kroppsställning.

Att bygga sin spelfilosofi på speluppbyggnad är svårt. Cirka en tredjedel av alla mål i futsal görs via fasta situationer, närmare hälften vid någon form av omställning. Så lite som 20 % görs via kontrollerade speluppbyggnad där laget dominerar bollinnehavet. Detta betyder inte att det inte skall göras, men att det är svårt och att det kräver en enorm förståelse kring vad som skapar ytor och hur vi når dem på ett bra sätt. Gör vi det effektivt drar vi isär motspelare och gör dem trötta, gör vi det ineffektivt blir vi stillastående och saknar bra alternativ.

Här har vi ett exempel från IFK Göteborg Futsals hemmamatch mot IFK Uddevalla Futsal i november. Spelaren längst upp till vänster i röd cirkel är bollhållare. Observera vilka urkassa alternativ bollhållaren har. Antingen passar spelaren till närmaste spelare, som är felvänd och därmed inte kan komma så långt. Dessutom har spelaren i fråga bevakning (blå fyrkant längst upp) som med säkerhet kommer att hindra dennes framfart när spelaren är felvänd.

Spelaren i röd cirkel längst ned hade kunnat vara ett alternativ, men vinkeln är alldeles för snäv. Som ni ser skulle Uddevalla-spelaren i den blå fyrkanten med lätthet bryta passningsvägen och skapa en kontringsmöjlighet för bortalaget.

Summa summarum – Bollhållaren är fast utan bra alternativ.

Nu har det gått någon sekund i denna sekvens. Bollhållaren väljer det minst dåliga alternativet av de som fanns, nämligen att passa spelaren längst med kanten som var felvänd. Mycket riktigt kom Uddevalla-spelaren upp i rygg direkt, vilket tvingade IFK Göteborg att passa bollen tillbaka.

Först NU inser spelaren i röd cirkel längst ner att passningsvinkeln är för snäv och försöker därmed ta sig ned en bit för att skapa en bättre sådan. Inte en helt dum idé, som ni ser längst upp till höger så finns det en härlig yta bakom Uddevallas vingspelare. Skulle då IFK: s högra vinge komma ner och in en bit i plan kan han med lätthet passa bollen rakt i genom Uddevallas formation till en friställd spelare på andra sidan.

Men som ni säkert listat ut blir det inte så.

Ytterligare en sekund har gått.

Löpningen från IFK Göteborg Futsals vänstra vingspelare har uteblivit fullständigt, så han har inte exploaterat ytan bakom som är helt ren. Den högra vingspelaren (röd cirkel) har förvisso kommit ner i plan, men har så gott som omöjlig kroppshållning. Han står, precis som den vänstra vingspelaren, felvänd med ryggen mot motspelarnas mål. Hur ska han hinna ta emot bollen, titta upp och lägga den till andra sidan i tid innan luckan stängs? Lösningen hade varit att ha blicken mot mål och vara halvt rättvänd (det är det som menas med kroppshållning, om ni fortfarande undrar över rubriken), men det ser vi inte här.

IFK Uddevalla Futsal hade Sveriges bästa försvarsspel i år, men ändå ser vi här ett delikat hål som IFK Göteborg Futsal kunde ha utnyttjat. Men chansen går om intet.

Sekvensen jag just visat är på cirka tre sekunder. Då förstår ni givetvis att dessa detaljer spelar roll. Hade bollhållaren haft två rättvända alternativ i bättre passningsvinklar och löpningar in bakom vingspelarna hade det säkerligen sett annorlunda ut. Kanske till och med mål för hemmalaget.

* * * * *

Jaså, ni trodde att detta exempel var en slump?

Här kommer ett exempel från hemmamatchen mot Borås AIK i januari som bara stärker min tes.

På bilden ovan har vi två exempel – Ett bra och ett inte lycka bra.

Spelaren högst upp i bild i den röda cirkeln har en helt OK kroppsställning. Han är åtminstone halvt rättvänd och kan med lätthet ta med sig bollen i farten om han vill när passningen kommer. Spelaren nederst i den röda cirkeln däremot är totalt felvänd, vilket gör honom till ett dåligt passningsalternativ. Som ni ser på Borås-spelaren i blå fyrkant så väljer han att följa med sin medspelare åt höger eftersom faran på hans vänsterkant är obefintlig – Vad skall en felvänd spelare kunna göra?

Det som är intressant här är att IFK Göteborg Futsal är övertaliga, det är en 3-mot-2-situation i utgångsytan, ändå utnyttjar inte hemmalaget det för att dra isär motspelarna.

Bollhållaren har tagit sig fram i plan, men FORTFARANDE står den högra vingen kvar i felvänd ställning. Han är inte överhuvudtaget spelbar. Men hade han ändrat sin kroppshållning och varit halvt eller helt rättvänd hade han skapat ett bra alternativ för sin bollhållare. Han hade kunnat springa rättvänd mot det röda krysset jag målat upp och därifrån slå en diagonalpassning över Borås’ formation till en löpande vänstra vingspelare.

Tror ni att det händer?

Nej.

Det som händer är att spelaren löper till egen planhalva. Bollhållaren har inget annat val än att passa bollen ut i ett trängt läge på den vänstra vingspelaren. Pivoten (längst ned till höger i röd cirkel) är även han felaktigt placerad. Inte bara har han en felvänd kroppshållning, han står dessutom bakom sin motspelare. Hade bara ställt sig framför hade ett väggspelsalternativ ut mot vänster kunnat skada BAIK, men icke sa nicke.

* * * * *

Okej, men detta var ju matcher där IFK hade svårt att göra mål. Varför inte visa exempel från en match med många sådana istället?

Ovanstående bild är från hemmamötet mot Torslanda IK, ni vet där de gjorde de där tolv målen som jag tjatade om tidigare. Detta är ett liknande läge som mot Borås AIK, de är tre mot två i utgångsytan men ändå har vi svårt att se bra passningsvinklar eller halvt rättvända spelare.

Spelaren nederst i bild i röd cirkel gör det helt rätt – Bra passningsvinkel och helt rätt kroppsställning där han är halvt rättvänd. Får han bollen kan han med lätthet ta med sig den i steget och sätta press på TIK. Spelaren högst upp till höger behöver däremot verkligen jobba på detta. Passningsvinkeln är alldeles för snäv (TIK-spelaren är först på bollen om passningen slås) och han är dessutom felvänd. Två fel av två möjliga.

Nu har i varje fall den vänstra vingspelaren insett sitt misstag och tagit sig ner, men är fortfarande i en alldeles för snäv vinkel. Som ni ser på TIK-spelaren i den blåa fyrkanten styr han IFK Göteborg Futsal i från den kanten, vilket innebär att den fördelaktiga 3-mot-2-situationen förvandlats till en mer risktagande 2-mot-2-situation.

Det är sådana här slarviga speluppbyggnader med få alternativ som skapar baklängesmål.

* * * * *

Nu har jag gnällt en del på IFK Göteborg Futsal, men de gör faktiskt bra saker också i sitt offensiva spel.

I samma match som ovan, mot Torslanda IK, har jag tagit följande sekvens.

IFK Göteborg Futsal har bollen på egen planhalva. Spelaren längst ned till vänster i röd cirkel gör en så kallad dummy run (eller avledande löpning, som det heter på svenska) för att trycka ner sin motspelare och skapa sig själv yta. Lägg märke till kroppshållningen – Ingen felvänd spelare här inte.

Bollen är passad till den vänstra vingspelaren. Tack vare den avledande löpningen har han fått yta att spela på utan press från motspelare. Återigen kan ni titta på kroppshållningen, ryggen är inte mot mål utan han är halvt rättvänd. Detta gör att tid skapas så han kan se över sitt nästa drag.

Det mest fördelaktiga alternativet torde vara att passa bollen till den röda fyrkanten, som indikerar på en stor, fri och härlig yta bakom Torslandas vingspelare. Som ni ser har även IFK Göteborg Futsals pivot uppfattat situationen och löper i djupet.

Den vänstra vingspelaren får ögonkontakt med pivoten (tack vare den rätta kroppshållningen) och kan…

… Med lätthet passa bollen i ytan till den framstormande pivoten.

Tack vare att den sistnämnda kommer med fart rättvänd har han ett övertag på Torslanda-spelarna som alla är felvända och står på hälarna.

Detta skapar en högoktantig målchans som dessvärre för IFK Göteborg Futsal inte hamnar i nät, men som bådar gott inför framtida aktioner. Bevisligen finns det spelare i laget som kan dessa grundläggande anfallstekniker så det finns potential, men det behöver göras oftare och från fler spelare för att verkligen ge effekt.

Många av de sekvenser jag visat är på bara ett par sekunder. För att ge oss själva bra med tid för att skapa dessa målchanser krävs det att detaljer rättas till. Det går inte att slarva med kroppshållningen (halvt eller helt rättvänd) i speluppbyggnaden, än mindre med passningsvinklarna. Om du gör dessa saker fel får du i bästa fall ett trögt anfallsspel, men i sämsta fall är det baklängesmål. Det är inte särskilt kul, så därför är det viktigt att vara noggrann med dessa detaljer.

Detaljer avgör futsalmatcher, tänk på det.

* * * * *

Om du har något tips, synpunkt eller annat att diskutera med mig får du gärna kontakta mig via johan.solinger@futsalmagasinet.se – Skicka mig en tweet på @johansolinger eller varför inte besöka min officiella hemsida www.johansolinger.com

På återseende!

Kommentera