Falcao Futsal Club är en av Sveriges mest anrika föreningar när det kommer till futsal. Falcao var den första renodlade futsalföreningen som vann SM-guld säsongen 2010. Under flera år tillhörde man toppen och man lotsade spelare till landslaget. Idag är glansdagarna ett minne blott och herrlaget har en dystrare tillvaro i division 1 som man sedan några säsonger tillbaka spelar i.

Inför säsongen 2016/17 startade man igång ett damlag och man ville satsa högt. Landslagsmeriterade Luciano Lorca plockades in som huvudtränare och meriterade fotbollsspelare som Nazanin Vaseghpanah, Daniella Chamoun och Susan Varli rekryterades och ribban sattes högst upp på toppen. Man ville vinna den ädlaste valören och även om man inte gjorde det under debutsäsongen så nådde man semifinal och man lyckades som enda lag att besegra mästarinnorna Lindahl FF som samma säsong vann sitt andra raka SM-guld.

Säsongen efter skulle man dock vara redo för guldet och i finalen kunde man besegra Lindahl FF efter förlängning, efter att Daniella Chamoun visat styrka och klass den kvällen. Förra säsongen försvarade man guldet efter att ha avgjort finalen redan i första mötet mot Umeå IK. I returen som var hemma i Botkyrka inför 702 åskådare pulvriserade man sina gäster från björkarnas stad. Säsongen kunde inte sluta bättre utan man firade sitt andra raka guld inför nära och kära. 

Inför nuvarande säsong har det varit ganska tyst från mästarinnorna men ryktena har avlöst varandra, vilket är naturligt i en sport där alla känner alla och utbyter information med varandra. Det enda konkreta som har funnits är tränaren Luciano Lorcas som valde att lämna uppdraget som tränare, men i övrigt så har det varit tyst. Det har till exempel tisslat och tasslats om spelarflykt och en nybildad förening och ryktesvägen har varit lika intensiv som Lönneberga i Småland.

Detta förstärktes sedan när Falcao FC förlorade mot Rågsveds IF utan några spelare från guldlaget och nu har man utgått från RFL. Samtidigt kunde man läsa laguppställningar för ett annat lag där guldspelare från förra säsongen var representerade på på planen.

”Vad är det som händer?”, är garanterat en frågeställning som många ställde för sig själva, samtidigt som locket har varit på från både Falcao och spelare.

Det rykte som nådde redaktionen var att en nystartad förening i Södertälje hade bildats. Nyfiken som man är så kollade vi upp uppgifterna och helt riktigt så fanns föreningen, och Susan Kiryo stod som ordförande. Jag kontaktade henne i slutet av oktober och hon svarade mig vänligt att återkomma om några veckor. En vecka senare togs kontakten upp på nytt men det skulle dröja ännu en vecka innan saker började hända vilket ger upphov till detta uppslag.

Nu väljer tre av Sveriges främsta spelare att berätta sin historia om sin konflikt med Falcao Futsal Club. En kort summering om Falcaos damlag har redan gjorts men vi måste fortfarande backa tillbaka bandet till förra säsongens slut där en numera guldbollenvinnare inleder denna berättelse.

Ett vägskäl

Nazanin Vaseghpanah är nyligen aktuell med att ha vunnit titeln som årets damfutsalspelare, efter Daniella Chamoun som vann samma titel förra säsongen. Nazanin är glad och stolt över utmärkelsen men bakom denna stolthet finns det en desto mer dämpad och nedstämd energi. För Nazanin själv är detta inte så konstigt med tanke på all dramatik som hon och hennes lagkamrater har upplevt under förra säsongen och inför nuvarande säsong.

Hon bestämde sig redan i början av sommaren, långt innan frimånaden för att det var dags för ett nytt kapitel i sin karriär. Hon kunde inte ana att detta skulle sluta med ett 1-årsfall som innebär att man är stoppad från spel såvida parterna inte kommer överens med varandra, något som förekommer då och då inom idrottens värld.

– Jag sa ganska tidigt till Falcao att jag hade tackat för mig, att jag var stolt över de SM-gulden som vi hade vunnit och liksom tackat för mig och önskat dem stort lycka till. Jag var inte beredd på att det skulle bli problem för jag var ganska tidigt ute och så är vi ett lag som är tighta och vi har velat spela tillsammans, och många har varit besvikna på styrelsen. Många har också velat sluta och nu när säsongen började närma sig fick vi hastigt reda på att de inte tänkte släppa oss. Jag ser ingen anledning till varför de inte skulle släppa mig för jag vill inte vara kvar i Falcao.

Att Nazanin kom till det vägskälet att hon kände att en framtid hos de regerande mästarinnorna kändes omöjligt hade legat i luften under en lång tid. Hon berättar bland annat om sin besvikelse över Falcaos styrelse som hon upplever varken ha varit stöttande, lyhörda eller haft ärliga intentioner.

– Det har känts som att vi har gjort mycket eget och tagit eget ansvar. De har knappt brytt sig om oss. Våra tränare har fått kriga för våra träningar och för att vi skulle få spela SM-finalen i Botkyrkahallen.

I fallet med SM-finalen mot Umeå IK så var det inte givet att den skulle spelas i hemmaborgen i Botkyrka som föreningen är ifrån, utan finalen höll på att hamna i Huddinge. Vaseghpanah nämner också brutna löften.

– Vi har blivit lovade att om vi spelar turneringar så ska vi få behålla prispengarna för att vi ville investera de pengarna till en turnering utomlands. Vi vinner till exempel en turnering, pengarna går in på Falcaos konto och de vägrar sedan att ge tillbaka till oss. Vi betalar själva inför turneringarna. Det är en massa skit som vi har tagit för att vi har velat spela tillsammans, men tillslut blir det ett stopp. Det har inte funnits någon respekt för våra ledare som har krigat för oss så man tröttnade och tackade för sig. 

Att lämna skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Representanter från spelartruppen och styrelsen höll flera möten tillsammans, och man hade ett löfte om att det inte skulle bli några problem att lämna, men man fick sedan ett stopp.

– De ville göra oss alla till ett 1-årsfall och vi ringde Albert Krasniqi och han svarade med ett sms där han berättade att om vi inte spelar för Falcao så kan vi inte spela i RFL och bli uttagna till landslaget etc. Jag tog väldigt illa vid mig, för jag jag har sedan tidigare deklarerat att jag vill lämna. Ska det här bli ett problem?

Styrelsen hade som sagt bestämt sig för att inte släppa spelare och det blev många turer fram och tillbaka mellan de olika parterna. Under november månad ville styrelsen träffa truppen och tre förslag presenterades för spelarna.

Det första förslaget var att de skulle stanna kvar i Falcao och spela i RFL. Det andra förslaget innebar att man gör sig skyldig till olika uppdrag för att kunna bli släppt från Falcao. Det sista förslaget var att bli 1-årsfall. Delar av truppen valde alternativ 2 medans Vaseghpanah valde det sistnämnda.

– Jag kan tycka att det är utpressning. Ska du bli släppt så måste du göra det här och det här för oss. Jag har inte fått en enda krona av Falcao innan och ska man gå och jobba gratis för dem. Jag valde att bli 1-årsfall för jag vill inte bli utpressad för att bli släppt. Jag har representerat den här klubben med stolthet med två SM-guld och så är vi med om det här. Jag blir just nu hindrad från att spela en sport som jag älskar.

LÄS VIDARE: Klubbens svar: ”Gjorde allt för att få dem att stanna”

Detta var inte de enda konstigheterna som Vaseghpanah upplevde. Hon berättar också om en surrealistisk episod efter att Luciano Lorca avgått som tränare. Falcao hade rekryterat en ersättare till Lorca som hade erfarenhet från SFL som ledare. Denna tränare ska ha ringt till spelare för att övertala dem till en fortsättning och bland annat sagt att han vet hur det är att jobba med kriminella etc.

– Vem är han som jämför oss med kriminella? Vad är det här för nivå. Han vet inte vem jag är och han vet ingenting om mig. Vad är det här för snack som går just nu? Han ringde spelare som vi har spelat fotboll med för typ 20 år sedan, och frågat dem hur jag, Kiryo och Chamoun är som personer. Enligt Albert så skulle han övertala oss att vara kvar men jag vill inte vara kvar.

Intriger och en ny förening

Nazanin och hennes lagkamrater från guldtruppen ville som sagt spela tillsammans fast i en annan miljö där man känner sig respekterade, så därför bildades en egen förening som fick namnet Södertälje Futsal Club, och som Susan Kiryo står som ordförande i. Då den öppna anmälan var avslutad sedan länge så jobbade Kiryo kopiöst med att kontakta föreningar i RFL för att kunna hitta en lösning. Att föreningar anmäler sig till ligan för att sedan hoppa av är ett vanligt förekommande, och i elfte timmen lyckades man få ett napp på en förening, men det var inte helt utan dramatik.

– Folk har ringt den här föreningen och frågat varför de tillåter oss att spela. De har sagt: hur kan ni tillåta de här tjejerna att spela? Det blir personligt för hur kan du säga att du inte vill se oss spela? Vi utvecklar sporten i Sverige, säger Vaseghpanah.

Susan Kiryo som har varit den drivande i att hitta en lösning berättar utifrån sitt narrativ att hon har haft underbara år i Falcao, men precis som Vaseghpanah så har det funnit kritik mot styrelsen. Kiryo berättar om ovannämnda cuphistorien. Turneringen som hon hittade var Boren Cup i Motala.

– Det var inget planerat På förhand utan jag hade hittat den här turneringen på internet och jag frågade Lorca och tjejerna om de var sugna på att dra ner till Motala allihopa. Vi betalar själva för hotell och allting, och så spelar vi med möjlighet att vinna 20 tusen i prispengar.

– De pengarna tänkte jag att vi kunde ha för att åka till Paris för att delta i en annan turnering. Jag var kontaktperson och höll i trådarna inför Boren cup som vi vann. Sen ville arrangören sätta in pengarna på ett bankgironummer som tillhörde Falcao. Jag frågade de i Boren Cup om de inte kunde sätta in pengarna på mitt konto, men de sa att det inte gick utan det måste vara på Falcaos konto.

Kiryo berättade sedan för styrelsen om cupäventyret, om prispengarna som de vann men som skulle sättas in på föreningskontot från arrangören. Hon berättade för dem att hon ville att de skulle göra en överföring omgående till henne då de skulle använda prissumman till att finansiera turneringen i Paris som hölls under våren detta kalenderår. Pengarna kom in till föreningen men sedan tog det stopp.

– Styrelsen vägrade skicka pengarna. Jag skulle boka biljetterna till Paris. De hade ett möte med oss och påstod att de hade haft mycket kostnader kring damlaget. Jag bad dem visa utgifterna för vi hade nog dragit in mer inkomster än utgifter. Vi hade 500-900 betalade åskådare under varje slutspelsmatch plus cafeteria där vi fixade smörgåsar och folk som stöttade med bullar. Vi drog in egna sponsorer.

– Jag köpte inte deras ursäkt. De valde att betala av föreningens skulder med våra pengar. Det tycker jag inte är okej. Bortamatchen mot Umeå i SM-finalen kostade mycket pengar men en sponsor gick in med 50 tusen i stöd åt oss. Styrelsen försökte hitta ursäkter men deras skulder gick ner ganska kraftigt förra säsongen så vi drog in ganska mycket pengar åt dem.

Susan berättar även om efter senaste SM-guldet där en närstående till henne fick gå in och bjuda på en segermiddag till laget inne i Stockholm då föreningen inte förmådde att hjälpa med detta. Hon upplever precis som Vaseghpanah att de har fått gjort i princip allt själva från detta till att boka egna träningstider, och hon upplevde att det stora fokuset låg på herrlaget. Missnöjet var stort och när Lorca valde att hoppa av så började man att fundera på vad man ville göra, för den öppna anmälan till RFL hade stängts. Kiryo försökte övertala sina kamrater till att fortsätta samt försöka gå in i styrelsen för att visa stöd mot sina lagkamrater och samtidigt förändra föreningen inifrån.

– I juni månad tog jag och Daniella ett möte med Albert. Vi berättade för han vad vi ansåg behövdes förbättras. Responsen vi fick var att detta kommer att ordnas så allt kändes okej. Jag försökte sedan ringa han flera gånger utan svar och sommaren gick, och jag börjad känna panik. Han ringde mig i slutet av augusti och förklarade att han hade haft semester och inte varit nåbar.

– Ett av våra krav var att en ordentlig tränare skulle fixas under sommaren så vi kunde börja träna redan i augusti och de hade inte gjort något.

Den 10 september gick duon på ett styrelsemöte och berättade att inga i laget ville vara kvar. Kraven från i somras torgfördes, krav som inte hade infriats överhuvudtaget.

– Vi hade sagt till Albert att fixar du inte det här så blir vi inte kvar. De här kraven ställer vi på er som förening. Vi kände att vi inte fick något tillbaka, inte ens träningstider som man kan begära av en klubb.

När mötet var slut så lämnade Kiryo och Chamoun styrelsen med förhoppningen om att parterna skiljs som vänner och utan bråk, något som de hade blivit lovad från en styrelsemedlem som redan visste flera månader i förväg att detta scenario kunde hända. Ett löfte om att eventuellt ta över Falcaos plats i RFL fick de också då det inte var helt säkert på att Falcao skulle kunna få ihop ett lag till seriestarten.

– Nu i efterhand kände jag mig naiv men då tänkte jag att det var snällt av han att lova att inte bråka, så jag startade en egen förening. Sedan pratade jag med han och frågade hur det gick med att få ihop ett lag och fick svaret att det såg mörkt ut och att vi kanske skulle få ta över deras plats, så jag tänkte vad skönt. Sista dagen när jag skulle skicka över övergångspapper så fick jag beskedet att de inte tänkte ge oss platsen, och jag tänkte absolut. Vi kan inte tvinga dem utan då satsar vi istället på bara turneringar och att möta herrlag etc.

Hon började sedan att sondera terrängen runt RFL för att se ifall det fanns något lag som skulle dra sig ur ligan och som tidigare i denna berättelse så fick man napp av en förening, nämligen Järla IF från Nacka.

Mycket jobb gjordes och man hoppades på en överlåtelse men fick ett stopp från förbundet. Enligt praxis 3 så skulle en överlåtelse innebära att Järla inte fick delta i Stockholmsserien med sina andra lag om man skrev över RFL-platsen på Södertälje FC, berättar dem. Istället blev det ett samarbete där Södertälje FC får spela under Järlas flagg och Kiryo hyllar föreningen och dess ordförande som hon upplever har varit lyhörd mot dem.

– Järlas ordförande är en av de mest underbaraste personer som jag har träffat. Han har hjälpt till så mycket och försökt se till att allt sker korrekt till vårt egna bästa.

Allt kändes bra och trots att man skulle representera Järla så skulle hemmamatcherna spelas i Södertälje. Kiryo väljer att göra överföringar av spelarna från Falcao men märker ännu ett hinder.

– Albert godkände inte våra övergångar. Vad är det som händer? Första matchen var 10 november så jag kollade med Älta IF som vi skulle möta om matchen kunde flyttas och det var de inte villiga med. Jag berättade inte att det var strul runt omkring. Ledaren från Älta berättade att han hade hört rykten om att Albert inte hade några avsikter att släppa oss.

– Jag ringde Albert och undrade vad som händer och att vi hade blivit lovade att bli släppta. Han berättade att det inte var så enkelt. Vad är inte så enkelt? Vi är amatörspelare. Vi får inte betalt för att spela utan vi får betala för att spela. Inte en enda krona har vi fått utan vi har till och med betalat egna turneringar.

Samma kväll som samtalet hade styrelsen möte och bestämde sig för att göra hela truppen till 1-årsfall, något som de fick reda på efteråt. Till och med landskamperna mot Ryssland kändes omotiverade efter denna kalldusch.

Hur kände du då? Var ni redo att pensionera er i princip?

– Redo var jag verkligen inte. Jag grät innan landskampen. Jag visste inte hur jag skulle hantera mina känslor, om jag skulle säga till förbundskaptenen Muffe Bajraktarevic att jag inte kunde spela. Jag hade så mycket känslor så det var jättejobbigt, och jag tror att detta påverkade resultatet. Vi var inte iform och vi var inte bra de matcherna. Inte på samma nivå som när vi besegrade Italien i Vetlanda.

– När vi kom hem från samlingen så tänkte vi att det var slutspelat. Då ringer Albert och berättar att de har lagt fram tre förslag(se ovan) till oss. Det här var utpressning. Det var ett jobbigt val men till slut kände jag att jag älskar den här sporten och tar det andra alternativet trots att jag inte ville det. Det här var en tvång för att kunna utöva en sport. En tvång, en utpressning: ”Om du inte skriver på så får du aldrig spela futsal”. Det är så jag kände.

Kiryo fortsätter:

– Det är inte ok det som händer. Den här föreningen gör endast det här för att vi är damer, bara för att vi inte har den makten som vi har. Hade det här varit herrar så hade detta stått i varenda tidning. Ingen hade vågat göra det här och det hade varit annorlunda. Jag har svalt stoltheten.

I och med att Kiryo och flera av kamraterna valde alternativ 2 så blev en övergång till Järla möjlig, och man inledde som sagt mot Älta IF som man besegrade med 9-3.

Hur kul var det att äntligen få spela igen?

– Det är det bästa jag vet, men det var jobbigt att se Nazanin uppe på läktaren och veta att hon inte får spela. Jag höll på att gråta mitt under matchen. Första halvleken som slutade 2-2 var nog för att vi kände den där sorgen, att vi har varit med om så mycket tillsammans. Vi hade bara tränat en gång inför den här matchen.

En som också valde det andra alternativet och som fanns med i Järlas hemmapremiär var Daniella Chamoun som stämmer in i det som hennes lagkamrater har sagt.

– Det var inte alls meningen att det skulle bli som det blev men tyvärr så blev det så och jag håller med Nazanin och Susan i det de har sagt från början. Det är så himla tråkigt att det ska bli så här men samtidigt så har man inte velat smutskasta någon utan sluta i fred och respekt och gå åt varsitt håll, men Falcao har satt hinder för oss vilket blev för mycket. Någonstans kände vi att det är dags att berätta sanningen och vad vi känner, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker inte att det är okej att en förening sätter stopp för en spelares karriär på grund av olika saker. När man har valt att tacka för sig så har man valt att göra det på ett respektfullt sätt. Det blev annorlunda och föreningen har velat behålla oss och inte velat släppa oss fast det blev tydligt att vi inte ville vara kvar och gå vidare. De har bara skjutit upp på saker och ting och satt hinder för oss.

Hon nämner precis som Susan och Nazanin om den uteblivna stöttningen och om prispengar från olika cuper som föreningen betalade av sina skulder med.

– När vi har spelat turneringar där vi har haft en överenskommelse om att få använda pengarna till att spela en internationell turnering, där lurade de oss och valde att använda pengarna till att betala av sina skulder. Där har de lurat oss och förstört våra drömmar om man säger så. De ansåg att de hade för mycket utgifter så den stöttningen fick vi aldrig i någonting, utan vi har skött oss själva för att ordna saker och agerat proffesionellt där vi har velat att det ska se bra ut.

– Samtidigt känns jag att det är för mycket hat från andra människor mot oss och vårt sätt att vara, när det kommer till attityd och att vi älskar att vinna. Att man inte får uttrycka sig på det viset och det är tråkigt att uppleva när vi spelar matcher och turneringar.

Hon fortsätter där hon precis som sina kamrater berättar om lag som ifrågasatt deras samarbete med Järla, men även om hat som hon upplever att hon får ta emot i samband med tävlingar:

– På planen är vi futsalspelare och vi vill bli bäst och vi ställer krav på varandra. Vi har den atmosfären i laget och ingen skulle acceptera oss för den vi är i något annat lag, därav den nybildade föreningen där vi vill bibehålla denna kulturen tillsammans med Lorca som har fått oss in oss denna vinnarmentalitet. Det är tråkigt att se människor som visar ett så stort missnöje när man agerar. Utanför planen är vi goda med respekt men på planen är det vinnarmentalitet och det är detta som har gjort att jag har haft mina bästa år i min karriär.

När Falcao försvarade sitt SM-guld i våras där man besegrade Umeå IK hemma i Botkyrka så hade allt kunnat slutat där, med pompa och ståt, inför vänner och supportrar.

Ni som har orkat läsa denna historia vet att så inte är fallet. Många av spelarna från förra säsongens guldtrupp spelar just nu i RFL Norra Svealand under samarbetet Södertälje FC/Järla IF som efter två matcher är obesegrade. En som det fortfarande är ovisst för är Nazanin Vaseghpanah som vi går tillbaka till med följande frågeställning.

Du är numera ett 1-årsfall. Hur känner du inför den verkligheten?

– Jag är extremt ledsen och sårad för att jag sitter här och inte får spela futsal. Jag har inte valt det utan någon annan har hindrat mig, avslutar hon.

LÄS VIDARE:

Klubbens svar: ”Vi har gjort allt för att få dem att stanna”