Idag drar Svenska Futsalligan igång. Äntligen! Det är verkligen någonting man gått och längtat efter allt för länge nu. Det kanske allra bästa med årets säsong? Den är oviss!

När var SFL senast oviss egentligen? Visst blev det spännande i fjol, och kanske än mer spännande än det borde ha varit. Och visst var Bajen nära att nå guldet.

Men när vi gick in i säsongen och IFK Uddevalla Futsal återigen laddat upp med Champions League och hade en trupp där majoriteten tillhörde landslaget kändes den kommande säsongen allt annat än oviss. Lägg därtill två raka SM-guld i bagaget.

Och i andra ändan av tabellen åkte KFUM Linköping, Halmstads BK och Norrköping ur. Oväntat? Inte direkt va.

Fram tills för någon vecka sedan kunde jag inte, hur mycket jag än försökte, få fram ett solklart lag till en av de två nedflyttningsplatserna för kommande säsong. Det gick inte. Visst kanske man indirekt tänker på nykomlingen AFC Eskilstuna, men där sprudlar det ett helt annat självförtroende än hos tidigare års nykomlingar. Likväl som den här säsongen kan gå käpprätt åt… så kan den likväl sluta med slutspel för Eskilstuna.

Ja. IFK Göteborg Futsal måste ses som en favorit till att ta hem det hela. Avslutningen av fjolåret samt nyförvärven de fått in ger eko. Så av den enkla anledningen ska det bli guld.

Men det är ju aldrig riktigt så enkelt, eller hur?

I år är slutspelet tillbaka och det gör ovissheten än större. Det spelar ingen roll hur bra du spelar över en hel säsong när du väl står i kvartsfinalen. Då handlar allt om de två kommande matcherna. Du kan ha gått rent i serien, men det står ändock 0–0 på resultattavlan när den första slutspelsmatchen drar igång. Ditt försprång gentemot de andra lagen i serien är inte längre något värt.

Vilka kan utmana Blåvitt då? Spontant tänker jag Hammarby. De har laddat för den här säsongen sedan i maj. En försäsong i överlägsen stil gentemot de flesta andra lagen i Sveriges högstaliga som sorgligt nog dragit igång i september.

Bajen-tränaren Daniel Blanco har dessutom fått behålla den starka spelartrupp han basade över i fjol. De har dessutom breddat den ytterligare med bland annat två namn från P19-landslaget och Taha Ali från Nacka. Dessutom vet vi ännu inte var Zekria-bröderna hamnar…

Utöver Hammarby har ÖSK Futsal något riktigt spännande på gång. Även där har man värvat starkt med Kristian Legiec som det största namnet. ÖSK har också varit igång under en längre tid och fjolårets inkastade tränare Tekle Ghebrelul har nu fått lite mer tid att få in sitt futsaltänk.

Sedan skulle jag även vilja flagga för Skoftebyn och Borås. Skoftebyn med Francis Maciel har gjort det ordentligt i år och lär få till det väldigt bra – även om det kan ta tid. Borås AIK har stått för en fin försäsong och är alltid farliga på ett eller annat sätt. Har fått in en ny tränare som verkar kunna hålla ihop spelartruppen, där det finns många viljor, på ett bra sätt.

Örebro FC har fått in en ny kunnig tränare från Finland, och han har tagit med sig några starka namn därifrån. Strängnäs har även de ny tränare och spetsat truppen med riktigt fina nyförvärv. Och IFK Uddevalla Futsal verkar trots allt få ihop en spännande trupp!

Ni hör ju. Det är ett riktigt getingbo i år. Det kan verkligen gå hur som helst – och man ska inte räkna ut något lag. Eller jo, förresten. Nacka Juniors. Riktigt trist utveckling senaste tiden sett till spelarmaterial kommande säsong. Mycket talar för en tung tid att vänta för gänget där. Jag skrev att jag inte hade något lag för bottenskiktet av tabellen fram tills någon vecka sedan. Där måste jag skriva in Nacka. Det ser inte bra ut, där tappet av Zekria-bröderna genomsyrar det hela.

Men är det något lag som vet hur man ska gå från bottenlag till topplag så är det Nacka Juniors. Vi får hoppas på att det finns några ess i rockärmen hos nya tränaren Ahmed Barzangi.

Ikväll, klockan 18.30, är det avspark i Lundenhallen mellan IFK Göteborg och Djurgården. När den bollen är i rullning är vi igång. På riktigt.

Nu kör vi!