Under påskhelgen spelade de svenska landslagen två matcher var. Både damer och herrar fick bra sparring av Tjeckien respektive Lettland. För mig som målvaktstränare i SFL var det nästan ett måste att ta mig till Örebro och kolla på landskamperna samt prata med kollegor och andra futsal-bekanta.

Att titta på futsal är väl något jag gör nästan sju dagar i veckan, kunskapen finns där ute och vill man få in den i hjärnan då måste man titta på futsal, jag är ju trots allt futsaltränare och inte bara målvaktstränare. Dock var det just målvaktsspelet som jag skulle fokusera på under helgen.

Målvaktsspelet under landskamperna var något jag verkligen kan skriva och prata om länge och kan ge både ris och ros men vi bor i jantelagens Sverige så ska väl hålla min konstruktiva kritik för mig själv och istället dela med mig av vad jag tycker var positivt.

Amanda Olsson och Robin Armandt har redan fått välförtjänt beröm från alla möjliga håll men inte nog mycket som jag skulle vilja ge dem. Båda målvakterna vann tre av fyra matcher och det gjorde de på ett sätt där hjälte är ordet som passar deras insats bäst.

Robin fick äntligen chansen i landslaget under Matija Dulvats ledning och han har gett vår förbundskapten många anledningar till att fortsätta kalla honom till samlingarna. Armandt bidrog med sin erfarenhet och teknik till två vinster mot ett jobbigt och fysiskt Lettland. Visst ser man alla fina och spektakulära räddningar han gjorde men han är mycket mer än bara det.

Armandt är erfaren, och hans spelförståelse gör att han rör sig i sitt straffområde precis som laguppställningen och matchens gång kräver. Han ligger lite före med andra ord. Han snackar med och styr hela tiden sina kollegor, från liberon till pivoten, både de som spelar eller de som sitter på bänken.

Armandt är en av de tre målvakterna som jobbar sitt straffområde bäst i landet tillsammans med Solberg och Gerd. Det vill säga, ingen målvakt som slickar mållinjen utan han har alltid en bra utgångsposition som tillåter honom att gå ut och täcka eller backa hem snabbt. Hans fötter är en dröm för ett nedpressat lag då han avlastar utespelarna vid behov och hans utkast är verkligen av hög kvalité.

Om vi går över till damerna så fick Amanda Olsson spela en och en halv match och hon visade vem som kommer först i kön som etta i damlandslaget.

Amanda är en av de få målvakterna på damsidan som har en grundkunskap av futsal. IFK Göteborg spenderar verkligen tid och resurser på att utveckla sina damer i målet och redan sedan tidigare har Christopher Solberg varit en stor förebild och lärare för tjejerna och i höstas så var det tre tjejer från Göteborg med i målvaktstränareutbildningen som Göteborgs FF arrangerade.

Amanda är en teknisk, orädd och snabb målvakt. Hennes utkast är väldigt bra och kan bli bättre. Hon är också väldigt bra med sina fötter. Amanda har sedan länge varit en personlig favorit och jag hoppas på att hon kan utvecklas i den takt som hennes talang kräver.

Sist men inte minst så passar på att gratulera Per Broberg för värvningen av Alen Jukic. Den kroatiske målvaktstränaren är definitivt bland det bästa som har hänt det svenska landslaget. Alen som jag har pratat med ett par gånger under hans tid i landslaget är en kunnig och erfaren tränare, som inte bara kommer utveckla målvakterna utan även kan hjälpa Matija Dulvat att utveckla spelet i laget precis som Dusan Matic gör i Finland tillsammans med Mico Martic.

Målvakstränarna är ett komplement till tränarna i laget. Inte bara den gubben som står vid sidan om planen varje träning och kastar bollar med målvakterna. Kunskapen och kompetensen som en kvalificerad målvaktstränare har, är en guldgruva när det gäller taktik och fasta situationer och tycker ni att jag överdriver får ni då fråga Dusan Matic och eller Tony Elliot vilka är deras uppgifter i sina respektive lag.

Kommentera