Sverige stod för en imponerande insats när de besegrade Tyskland i Karlskrona. Laget spelade ut hela sitt register och visade upp sina bästa och sämsta sidor i samma match. Skillnaden mellan himmel och helvete? Albert Hiseni.

Det svenska landslaget åkte igår på en uddamålsförlust men visade ikväll att de vill vara att räkna med i nästa månads VM-kval.

LÄS MER OM MATCHEN: Skön revansch för Sverige

Tyskland är en värdig motståndare men ikväll var Sverige stundtals klasser bättre. När Kristian Legiec var sådär magisk som bara han kan vara var Petrit Zhubi på samma våglängd. Deras samarbete och samförstånd vid 1-0-målet och 3-0-målet var skolboksexempel på den sortens lösningar ett landslag måste kunna plocka fram för att kunna utmana de stora drakarna.

Det är ingen hemlighet att svenska landslag historiskt sett byggts på ramstarka försvar och hederlig struktur. Om man kan hålla det fokuset i försvarsspelet som Sverige höll i den första halvleken och krydda med Legiec fötter och Zhubis speed kan vi prestera futsal av yttersta världsklass.

När 3-0-målet tillkom tror jag att alla som följde matchen med svenska ögon satt och njöt. Att kunna hålla denna balans mellan kreativitet och struktur kräver just balans. Balansen i detta svenska landslag stavas Albert Hiseni.

LÄS MER: Hiseni bäst – här är spelarbetygen

Hiseni löper ofta i det tysta men utan hans löpmeter hade detta landslag inte varit ett lag. Ingen i laget besitter hans defensiva disciplin i kombination med hans spelblick och på så sätt personifierar han allt som var bra ikväll.

Allt var frid och fröjd och Sverige såg ut att gå mot en bekväm seger. När just Hiseni olyckligt var den som tappade bollen till Tysklands reducering började Sverige visa sig från sin sämsta sida. Sidan blev än mer synlig när Hiseni åkte på en skada och tvingades utgå. Sverige föll ihop som ett korthus.

När Tyskland fick in fyra raka mål talade inget för att Sverige skulle resa sig. Det saknades balans och struktur – det saknades en Albert Hiseni.

Då kan vi tacka gudarna för att vi fortfarande har våra trollkarlar längst fram. Tidigare nämnda kreativitet har vi i överflöd och tack vare detta kunde vi till slut ta en imponerande seger.

Efter denna seger tar jag med mig att Sverige kan vinna med hjälp av individuell skicklighet. För att spela som ett lag är vi dock fortfarande beroende av en Albert Hiseni som ger oss det bästa av båda världar.

Felix Thornberg
Futsalmagasinet