Efter fem år på posten fick till slut Charbel Abraham, 38, lämna sitt uppdrag som förbundskapten för det svenska futsallandslaget. Efter det misslyckade EM-kvalet i Gibraltar i vintras, där Sverige förlorade nyckelmatchen mot Montenegro, kändes ett maktskifte inte allt för långt borta.

Förbundet meddelade sedan efter säsongens slut att Abrahams kontrakt, som löper ut under april månad, inte kommer att förlängas.

Beslutet om bytet kom inte direkt som någon chock för Abraham, som även han kände att det var dags för något nytt.

– Det var ett ganska givet beslut från båda parter. Det kändes tydligt att man kommit till en punkt där det räcker, och någon annan behöver ta över. Så kände jag, och förbundet kände likaså. Fem år är ganska lång tid, det är sällan man är på en post så länge, berättar han för Futsalmagasinet.

I stället kommer nu en efterträdare att utses. Vem det blir är ännu oklart, men till sommarens läger i Uddevalla skall det vara klart.

– Det kanske skulle vara bra med en som är fokuserad på futsal fullt ut. För min del har det funkat väldigt bra, fram tills i år med äventyret i Assyriska och division 1-avancemang med Skövde AIK. Då kände man att det började gå ihop med varandra. Så någon som kan fokusera på det fullt ut och kan lägga den tiden som behövs på det.

Ja, förutom att han är en framgångsrik man inom den svenska futsalen har även Charbel Abraham lyckats väl utomhus. I höstas ledde han sitt Skövde AIK till serieseger i division 2. Det var något som gav eko i fotbollsvärlden, och så fort segern var bärgad fick Abraham ett telefonsamtal.

På andra sidan luren var det Assyriska BK som var i behov av akut hjälp. Med fyra matcher kvar var de hotade av degradering till följd av den dåliga tabellplaceringen de låg på. Deras budskap var så enkelt som det må låta: Rädda oss kvar i Superettan.

Inget talade för Assyriska, och med endast fyra matcher kvar av serien låg de riktigt pyrt till. Men Abraham hoppade på uppdraget, och det var också första gången fotbollen gjorde att han missade en landskamp. Tyvärr lyckades inte Assyriska hålla sig kvar, och 38-åringen begav sig tillbaka till ett nyblivet division 1-lag.

Fem år som förbundskapten i till en början helt ny sport. Hur sammanfattar du din tid?

– Det har varit en väldigt lärorik tid. Vi har fått lära oss så mycket och utvecklat oss själva från ingenting egentligen. Vi har haft en bra utveckling på de här åren, med tanke på att det är en helt ny sport och vi lyckades ändå få ihop det. I början var det svårt, när det inte fanns någon liga att hitta spelare i. Både landslag, spelare och klubbar har utvecklats mycket. Vi startade från noll.

Han fortsätter:

– En väldigt rolig tid med många bra minnen och erfarenheter. Lärt känna många människor. Som sagt, vi har tagit de stegen vi kunnat ta. Nu är det dags att någon annan tar vid. Det finns väldigt mycket potential.

Vinterns EM-kval i Gibraltar får man ändå se som ett fiasko. Sverige lottades i en grupp tillsammans med värdnationen Gibraltar och Montenegro, där endast gruppsegraren skulle avancera vidare.

– Det är klart att vi hoppades och trodde att vi skulle klara av att ta oss vidare från den omgången. Sedan är det svårt att säga exakt varför vi inte gjorde det. Montenegro är stabila defensivt, och det visade de inte minst i matchen mot Spanien. Sedan ville vi fortsätta utveckla vårt spel, och framför allt anfallsspelet. En sådan match behöver alla prestera på topp för att vi ska vinna, och det gjorde vi inte.

– Om man tittar på truppen så hade vi trots allt några nya, vilket de flesta kanske inte tänkte på. Det var lite oerfaret lag som fick möjligheten på planen. Man ska inte underskatta vikten av erfarenhet på den nivån. Tyvärr lyckades vi inte prestera på den nivån som vi behövde för att gå vidare.

Ja, just truppen var väldigt omdiskuterad kring den samlingen. Många ifrågasatte uttagningen av spelare som visat riktigt svag form i klubblaget, men som ändå verkade vara självklara i landslaget.

Ångrar du någonting med din uttagning?

– Nej, absolut inte. Det här med uttagningen, folk har alltid sina åsikter. Alla har full rätt att ha dem också, men alla har inte alltid all fakta. Som tränare kan man inte ta hänsyn och lägga någon vidare energi på det. Hur man än väljer finns det alltid de som inte håller med, och så är det. Jag känner att jag tog ut den bästa truppen, och det känner jag fortfarande.

Fem år på posten. Fem år av upp- och nedgångar. Men man ska inte glömma allt fantastiskt som landslaget faktiskt lyckats prestera. Hur de många gånger tagit en publik de ännu inte har med storm. Är det något speciellt minne han tar med sig, tro?

– Första landskampen i Liseberg, när allt startade. Vi mötte Frankrike, med ganska mycket folk på läktaren. Sedan EM-kvalet i Andorra där vi lyckades vinna gruppen trots att vi var helt nystartade.

– Sedan har man självklart med sig väldigt många andra minnen som gett oss erfarenhet. När vi spelade EM-kval i Makedonein. Där fick vi se futsal på en helt annan nivå. Även EM-kvalet i Uddevalla var fantastiskt. Vi gick vidare därifrån och mötte i nästa steg riktigt bra nationer, och där kände vi att vi verkligen var med. Vi skapade mängder med målchanser mot riktigt bra lag, och så har det inte varit tidigare. Även om vi förlorade så var det väldigt tajta matcher. Vi stod upp bra mot topplagen.

Foto: Svensk Futsal.

Något du hade velat göra annorlunda?

– Det är alltid lätt att vara efterklok när man har facit i hand, men sanningen är att man aldrig har facit. Inte ens i efterhand. Man vet inte om det hade blivit rätt om man gjort annorlunda. Men om något, EM-kvalet i Skövde där Armenien vann gruppen. I efterhand ångrar jag kanske att vi inte vågade sätta högre press.

Svensk futsal går mot nya tider, och tar gigantiska steg för varje säsong. Hur ska det fortsätta i samma takt?

– Jag tycker att sett till just landslaget att förbundet gjort en väldigt bra satsning. Så vi har bra förutsättningar med tanke på att vi är såpass unga i det här. Därifrån är det bra, men sedan är det alltid svårt när det är många duktiga futsalspelare som i många lägen prioriterar fotbollen.

– På sikt måste klubbarna utveckla och prioritera spelare som har futsalen som förstasport. Man behöver få ut mer kompetens i klubbarna, såväl taktiskt och tekniskt som kompetensen i klubben. Så länge det inte blir så tar det ju längre tid att utvecklas. Och på landslagsnivån blir skillnaderna för stora när man kommer till samlingen och möter världsspelare. Klubbarna måste ta stora steg organisatoriskt och kompetensmässigt.

Om bara några veckor drar Skövde AIK:s säsong igång med hemmamatch mot Ljungskile SK. Där ligger Charbel Abrahams stora fokus. I nuläget är futsalen ett avslutat kaptiel. Men vem vet vad som händer i framtiden?

– Just nu drar fotbollssäsongen igång, och då får man lägga futsalen åt sidan. Sedan får vi se hur det ser ut i vinter. På något sätt gör man väl något för futsalen. Men på vilket sätt eller i vilken roll det blir är svårt att säga nu. 

LÄS ÄVEN: Champions League även inom futsalen